Filmmongot
När ska Sverige nu få komma till Cannes igen?
FILMtankar for the day:
- För er som inte bor i Göteborg eller för er som inte läst så inträffade häromdan en tragisk olycka när en 22-åring hoppade tillsammans med en person till från Göta Älv-bron (under festivalen Metaltown just när Slayer spelade...). 22-åringen avled igår av sina skador, den andre överlevde. Bron går 20 meter över vattnet. Historien är grymt tragisk och väldigt tidstypisk på något sätt. Ungdomar som gör idiotiska saker á la Jackass. Det fick mig att tänka på just Jackass men framför allt på Ruben Östlunds kortfilm Scen nr: 6882 ur mitt liv som tar upp ett scenario som jag tror inte kan ha varit helt olikt det som hände på bron. Den skildrar hur ett gäng försöker övertala en kille att inte hoppa från en bro. Jag kommer ihåg hur jag kände mig gripas tag av den när jag såg den och hur de känslorna nu kom tillbaka när jag läste om 22-åringen. Den blev plötsligt så skrämmande tidlös och aktuell (gjordes för två år sedan). Den är bitande realistisk men ändå med touch av hans autörism. Se den och upplev svensk films framsida.
- Man brukar säga att ljudbilden i en film är halva filmen, vissa säger att det t.o.m. är 70% av en film. Jag såg om en film jag älskar häromdan: Se7en... fast nu med helt andra glasögon. Jag närstuderade ljudbilden i filmen. Till att börja med är soundtracket komponerat av Howard Shore bland de bättre soundtracken på hela 90-talet om ni frågar mig. Maffigt är bara förnamnet när man märker hur musiken är använd och hur mycket den gör föra varje enskilda scen. Jag såg några scener som inte kom med i final cut och några andra scener i stadiet innan musiken var satt. Det var verkligen en helt annan film, stämningen fanns där men den fångas till så stor del upp av musiken. Vilket öra den mannen har för att sätta rätt stämning till rätt scen. Hela soundtracket tar formligen your breath away. Jag brukar gå i stan med mina isolerande hörlurar och känna trycket i bröstet av styckena och bara titta på folk... världen blir inte riktigt sig lik. Blir livrädd bara jag hör vissa låtar. Det är precis så ett soundtrack ska fungera, det ska sätta stämningen även utan bilderna fast med bilderna så blir det dubbelt så starkt. Jag kan bara sitta och loopa de allmänt revolutionerande förtexterna om och om igen, mest för att lyssna på samplingarna han har gjort med alla möjliga störda ljud. Han är sjukt mångsidig Howard Shore men jag tycker nog Se7en är hans skjortärmsess.
Kommentarer
Trackback
